Enligt gällande bestämmelser är odling av potatis möjlig enligt en växtföljd på minst 1:3. I ett flertal fall kan dispens erhållas för odling av konsumtions- och stärkelsepotatis.
I fallen nedan är det möjligt att få dispens för växtföljden 1:3.
Gammal gräsmark
Om en tomt har legat i gräs i minst åtta år i följd; det är möjligt att odla potatis två år i rad direkt efter klyvning.
sammanläggning av mark
I tomträttsområden kan den gamla tomtplanen ofta inte ha beaktats i den nya situationen vid upprättandet av en ny byggnadsplan . Detta innebär att vid klassificeringen av potatisodling i samband med växtföljdsregleringar kan tidigare potatisodlingar inte alltid beaktas. Dispensmöjligheten ger möjlighet att sätta upp en bra byggplan efter tilldelning av nya tomter.
omklassificering
Detta inkluderar en förändring av tomterna. Som ett resultat av detta måste en ny byggnadsplan upprättas och där de tidigare potatisskördarna inte alltid kan beaktas. Orsaken till att tomtplanen ändras kan till exempel vara: verksamhetsutbyggnad, minskning av storleken genom att till exempel köpa eller sälja mark, övertagande av ett företag, vägbyggen, ifyllning eller anläggande av diken, tomtvägar och liknande.
Undantag från särskilda situationer
Särskilda situationer inkluderar följande:
- Testfält för vilka en 1:1 eller 1:2 odling är nödvändig eller knappast kan undvikas.
- Ung eller ska planteras fruktträdgårdar. för mark som planterats fruktträd på hösten 2021 eller före år 2022 eller en stängd fruktträdgård framför sig, är det möjligt att odla potatis en gång i en närmare växtföljd med hjälp av detta undantag.
- Uttag från jordbruksbruk
- Om en tomt har använts som fruktträdgård i minst åtta år i följd är det möjligt att odla potatis under två år i följd direkt efter skörd.
- Potatis som lockbete. Dispens kan erhållas för 1:1 och även för 1:2 odling.
Priser och villkor
För taxorna och de exakta villkoren för att kvalificera sig för ett undantag på grundval av något av ovanstående fall hänvisar NAK till sidan www.nak/teeltspreis/potatomoeheid – växelbruk eller tidig skörd. Ansökningsformuläret finns även här.
källa: NAK
Odla potatis och växtföljd utan plöjning, en bra idé?
Är det vettigt att inte plöja åkern innan man planterar potatis? Ger inte skörden kollaps och vad gör icke-plogning med biologisk mångfald, vattenhushållning och kväveläckage? På Potatisdemodagen kommer Wageningen-forskarna Janjo de Haan och Derk van Balen att diskutera plogar och alternativa bearbetningsmetoder. Sju frågor.
Vad är egentligen plöjning?
Derk van Balen: ”Plogning är en standardbearbetning. Jorden vänds och bearbetas intensivt med plogar. Enligt många är mindre intensiv jordbearbetning bättre för marken. Detta kallar vi reducerad jordbearbetning och den mest kända formen av detta är icke-svarvbearbetning. Det finns en mängd olika system för reducerad jordbearbetning. Man kan se spadning som en mellanform av svarvning – inte svarvning.”
Har du en bra skörd av potatis om du inte plöjer?
Janjo de Haan: ”Forskningen i systemförsöken av PPP Beter Bodembeheer har visat att det är möjligt att odla potatis och växtföljd utan plöjning eller med minskad jordbearbetning. Det medför inga extra kostnader och kostar inga intäkter. Det verkar till och med finnas ett litet plus för potatisodling och växtföljd”
Vad mer ger inte plöjning?
Janjo de Haan: ”När det gäller vattenreglering och vattenrening ger minskad jordbearbetning på lera bättre resultat än plöjning. På grund av den bättre strukturen blir vattenhanteringen bättre och vattnet dräneras lättare. Ingen tydlig effekt på strukturen och vattenhushållningen är synlig på sandjord.”
Och vad gör icke-plogning med den biologiska mångfalden?
Janjo de Haan: ”Att inte plöja är bevisligen positivt för den biologiska mångfalden på lerjord. Där mätte vi fler maskar, insekter och spindlar med minskad jordbearbetning. Dessa ger också bättre struktur. Vi har inte utfört den här typen av mätningar på sand och dalmark.”
Vilka är effekterna på näringsutlakning?
Derk van Balen: ”Det finns ingen effekt av minskad jordbearbetning på näringsöverskotten, även om minskad jordbearbetning på både lera och sand verkar ha en lägre risk för kväveläckage. Vi håller fortfarande på att ta reda på hur det här fungerar."
Kan en bonde bara gå över till reducerad jordbearbetning?
Janjo de Haan: ”Nej. Du måste tänka noga på att införliva reducerad jordbearbetning i hela ditt arbetssätt. Ogrästrycket kan säkert vara betydligt högre de första åren. Att hålla jorden täckt så länge som möjligt hjälper till att dämpa ogräs. Frostkänslig gröngödsel är att föredra, men ibland måste man ändå applicera på våren. För att kunna så in skörderester behövs speciella såmaskiner med tallrikar.”
Derk van Balen: ”Att byta till minskad jordbearbetning kan också påverka växtföljden, val av gröngödsel, ogräsbekämpningsstrategi och gödsling. Den här torra våren ser vi till exempel att rötningen av skörderester kommer igång sent. Detta får konsekvenser för utsläppet av kväve.”
Och väderförhållandena?
Derk van Balen: ”På grund av bättre dränering ser vi särskilt i år att den oplogade jorden i underjorden är torrare än plöjd jord, vilket är gynnsamt för att kunna genomföra behandlingar på våren. Matjorden är i allmänhet fuktigare än plöjd jord, vilket kräver förbehandling för att den ska torka före sådd eller plantering. I år ser vi att den oplogade jorden är betydligt torrare i odlingsfåran än plöjd jord, vilket kan ha effekt på slutavkastningen. Vi upplever dock att potentialen för minskad jordbearbetning i ett föränderligt klimat är större än vid plöjning.”