Åkerbrukare kan använda AgroVisions mineralplanerare för att kontrollera sitt gödselutnyttjande. "Det hindrar dem från att bli överraskade efteråt genom att överskrida användningsstandarderna", säger odlingsspecialisten Kees Vogelaar på AgroVision.
De nuvarande höga gödselpriserna gör det också attraktivt för åkerbrukare att använda sådana moduler. "De vill använda organiska gödselmedel så optimalt som möjligt för att begränsa kostnaderna för gödselmedel", säger Vogelaar. Mineralplaneraren är en tilläggsmodul till odlingsregistreringssystemet för AgroVision, ett företag som tillhandahåller mjukvarulösningar.
Planeraren klarar sig inte utan grödregistrering. Det säkerställer att gödselförbrukning, markstudier och odlingsplaner automatiskt ingår i beräkningen. Mineralplaneraren beräknar det tillgängliga utrymmet och ger odlarna insikt i utnyttjandet av det tillgängliga utrymmet för alla typer av gödsel.
Exakt sammansättning
Odlingsspecialisten på AgroVision vet att många åkerbrukare gör en mineralplan på vintern med sin rådgivare. "Men den faktiska förbrukningen avviker ofta från planen. Då finns det fortfarande ingen kunskap om den exakta sammansättningen av organisk gödsel, säger han. Vid utläggning av gödsel får åkerbrukaren gödselanalysen och kan se vilket kväve och fosfat som har använts. "Med de faktiska siffrorna kan du justera beräkningen och du har en uppfattning om vad det återstående utrymmet är", förklarar Vogelaar.
Databas
Den maximala användningsstandarden registreras i programmets databas. Åkerbrukarna måste ställa in sina egna uppgifter, som grödan och jordarten. Rätt standard kopplas automatiskt till detta. Med mineralolja planerare har de insikt i hur nära de kommer maximalt. "Röda siffror visas när ett värde överskrids", säger odlingsspecialisten från AgroVision.
Utgångspunkten för klassificering av fosfatklasser har för övrigt nyligen ändrats från Pw till bestämning baserad på P-CaCl2 och P-Al. Övergångsfasen för jordprover är fyra år. I år får åkerbrukare därför använda prover tagna efter den 15 maj 2018.
Maarten Janse från Wolphaartsdijk experimenterar med precisionsjordbruk. Bilder från en satellit, helikopter eller drönare visar hur potatisen växer och var extra utsädespotatis eller gödsel behövs. Den Zeelands åkerbrukare har använt precisionsodling på en av sina tomter i flera år nu. "Jag kan se att det fungerar och jag har en bra känsla för det", säger han. "Det kan inte skada, även om jag kommer att fortsätta använda mitt sunda förnuft."
Maarten Janse (36) tog examen från Högre Lantbruksskolan i Dronten 2004. Han har ett partnerskap med bror Hubrecht (45) Janse. Hubrecht sköter salthaltiga grödor och gårdsbutik och Maarten den vanliga 60 hektar stora åkergården och landskapscampingen. Det har nu vuxit från femton till 75 platser. Vid tidpunkten för detta samtal var Janse upptagen med att beskära, klippa gräsmattan och renovera toalettblocket.
Heterogen jordsammansättning
Potatis och sockerbetor utgör huvuddelen av skörden på åkergården. Han odlar även vete, gräsfrö och sockermajs. Den heterogena jordsammansättningen är karakteristisk för åkergården som ligger några kilometer utanför Wolphaartsdijk. Marken ligger direkt vid Veerse Meer och återtogs först runt 1968.
Jag kan se att precisionsjordbruk fungerar, även om jag fortsätter att använda mitt sunda förnuft MAARTEN JANSE, ÅKERBOND
Janse själv talar om en av de yngsta delarna av Nederländerna. Området bestod tidigare av lera och saltmarker. Botten här består av ung marin lera. – Jordkvaliteten på en tomt varierar mycket, vilket gör precisionsodling intressant, säger Janse. Även här odlar han potatis och gödslar varierande med både organisk och oorganisk gödsel.
Högteknologiskt avkänningsprojekt
För tre år sedan blev Janse bekant med ett högteknologiskt avkänningsprojekt genom sitt medlemskap i Zeeuws Agrarisch Youth Contact (ZAJK). Inom detta projekt görs bilder av potatisen. "De här bilderna och informationen från platsspecifik markforskning, bladstjälkforskning, skördebestämning och en markskanning ger en bra helhetsbild", säger han.
2016 började han kontrollera sina egna verktyg och entreprenörsföretagets, med den information som erhållits. Bilderna är gjorda av satellit, drönare eller helikopter. Om möjligt arbetar han med satellitbilder och i övrigt med bilder från en helikopter. Satellitbilderna kommer in en gång i veckan. "Om det blir för många moln kommer jag att ge bilder från luften", säger Janse.
Insikt i olika faktorer
Bilderna ger inblick i faktorer som växtmönster, bladmassa och jordstruktur. Janse visar några kartor från 2017. 'Det är tyngre mark. Våren förblev torr under lång tid, men när tillräckligt med fukt hade fallit blev det en explosiv tillväxt. Jag kan se var marken är fastare, eller de fläckar jag har vänt på mig själv med traktorn.
Jorden är lättare på en del av tomten. Bilderna gör det tydligt. Janse använder mindre frö där än på den tunga jorden. – Vi såg 4 procent fler stammar, men också 20 procent mer avkastning per hektar. I slutändan var skörden av potatis där 16 ton högre. Vi har ofta mer avkastning på tyngre jordar. I år kommer vi att göra en baslinjemätning. Tidigare förlitade vi oss huvudsakligen på vår erfarenhet.'
jobbkort
Ett uppgiftskort upprättas på grundval av de erhållna bilderna, som läggs in på planteringsmaskinerna hos entreprenadföretaget Gebroeders Van den Dries från 's-Heerenhoek. Detta företag är i nivå med Janse och är enligt honom öppet för ny teknisk utveckling. Med uppgiftskortet på maskinen kan det platsspecifikt bestämmas hur mycket utsädespotatis och växtskyddsmedel som behövs, men också vilken typ och hur mycket gödsel som behövs. Bilderna visar också var och om potatisplantorna dör.
Egen drönare
Tills vidare begränsar Janse denna form av precisionsodling till potatisodling. För vete används uppgiftskorten endast för kvävegödsling. Vid sådd är mängden utsäde mindre exakt än med potatisen.
Janse: ”Den högsta avkastningen kan fås från potatisodling. Att arbeta med uppgiftskort är tekniskt möjligt för sockerbetor, men det handlar främst om växtskydd och ogräsmedel. Jag har inte tillämpat det än. Åkerbrukaren från Zeeland förväntar sig att precisionsjordbruket och robotiseringen kommer att gå vidare. Han har även en drönare som kan ta bilder. Det är mer av en hobby, men han lägger ut bilderna han gör med det på sociala medier. Du hittar den till exempel på YouTube genom att söka på 'Maarten Janse potatis'.