På en vecka steg det fria marknadspriset på potatis med inte mindre än 30 euro till 200 euro per ton. Enligt den holländska potatismarknadsexperten Kees Maas har vi efter 15 år gått över från en utbudsstyrd till en efterfrågestyrd marknad. På Belgapom sägs det att det fortfarande är lite för tidigt att dra denna slutsats, även om det är tydligt att det är rörelse på marknaden.
För första gången på 15 år
Christophe Vermeulen från Belgapom, yrkesorganisationen för den belgiska potatishandeln och bearbetningen, blev också chockad i fredags när Belgapom-noteringen plötsligt steg till 200 euro per ton. "Det var tydligt att en prisökning var nära förestående", säger han i ett samtal med VILT. "Men jag förväntade mig inte att ökningen skulle bli så betydande, faktiskt relativt tidigt på säsongen."
I Nederländerna, där priserna på den fria marknaden fortfarande ligger under den belgiska nivån, betraktas rörelsen på den belgiska potatismarknaden med misstänksamhet. "Under de senaste 15 åren har jag aldrig sett potatismarknaden förändras så snabbt som under de senaste tre månaderna", säger Kees Maas, direktör för den holländska DCA Group, som är specialiserad på marknadsanalyser och riskhantering på jordbruksmarknader.
I ett åsiktsartikel om Boerenbusiness , DCA:s nyhetswebbplats, drar han slutsatsen att potatismarknaden har utvecklats från en utbudsdriven marknad till en efterfrågestyrd marknad. "I åratal hade potatisberedare i EU4 (Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike) mer än tillräckligt med potatis tillgänglig. De växte alltid mer än de behövde. På så sätt höll de handen på ratten, säger Maas. "Men även i coronatider har processorer fortsatt att bygga på sina fabriker. Bara under de senaste två åren har 750,000 XNUMX bearbetningskapacitet tillkommit.”
Vipppunkt nådd
När det finns mer förädlingskapacitet och mer efterfrågan på potatis än vad som odlas i EU4, tror han att en tipppunkt har nåtts. Denna effekt förstärktes förra året av krympningen av arealen med 6 procent och en fluktuerande avkastning till följd av intensiva odlingsmetoder och ökande väderextremer.
Maas är övertygad om att arealen i EU4 kommer att behöva växa med 12 till 15 procent det kommande året för att möta efterfrågan på potatis. Något han anser är osannolikt. "Var ska den potatisen odlas?" han undrar. ”Nederländerna verkar inte ha något utrymme och ganska många odlare har hoppat av. Tillväxten verkar inte heller komma från Belgien. När allt kommer omkring har anpassningar av den kollektiva ansökan gjort säsongsarrenden ännu svårare för många flamländska potatisodlare. Då återstår bara hoppet i Frankrike, det nya potatisparadiset för förädlare i Europa. Det finns fortfarande möjligheter där, men det höga spannmålspriset tycks vara snålskjuts även där.”
Jag har aldrig sett processorer konkurrera på kontraktspriser. Att höja kontraktspriserna under tiden var förr en dödssynd, nu har det hänt två gånger redan Kees Maas – Direktör DCA Group
Odlare vid rodret
DCA-direktören påpekar att nervositeten hos processorerna ökar. "Jag har aldrig sett processorer konkurrera på kontraktspriser. Att höja kontraktspriserna under tiden var förr en dödssynd, nu har två holländska förädlare redan höjt priserna på sina kontrakt under tiden. Det verkar som att det förs krig för pommes fritesen, säger Maas.
Han är övertygad om att odlarna äntligen kommer att ta kontroll igen. ”Bestämma själv vilka förutsättningar du har, bestäm själv om du skriver under eller inte. Möjligheterna finns”, låter det. Maas råder odlare att lägga sina rädslor åt sidan – den största motivationen för att ingå kontrakt, enligt forskning från DCA – de senaste 10 åren. ”Var smart, samla tio bönder och erbjud tillsammans en stor volym till tre olika fabriker och en handlare. Du kommer att bli förvånad över vad som kan hända då”, är hans råd.
Tillgång och efterfrågan i balans
På Belgapom är det känt att det har varit mycket rörelse på potatismarknaden de senaste veckorna. Men att prata om en förändring från en utbudsstyrd till en efterfrågestyrd marknad är fortfarande lite tidigt, enligt vd Christophe Vermeulen. "Jag skulle hellre säga att utbud och efterfrågan har blivit mer i balans och då kan nervositeten öka." Enligt honom hade det stått klart ett tag att vi gick mot en säsong med högre priser på den fria marknaden, men i hans ögon är det fortfarande slående att 200 euro per ton noteras redan i början av februari.
Vermeulen har också hört att potatisodlare är mindre benägna att sluta kontrakt med tanke på denna marknadssituation och de kraftigt ökade produktionskostnaderna. ”Våra medlemmar har dock gjort sitt yttersta för att kraftigt höja avtalspriserna. Höjningar till 15 till 20 procent är inget undantag, säger han. Enligt hans uppfattning har den ändrade lagstiftningen som gör det svårare att ingå säsongsarrenden ingen direkt inverkan. – Det kan mycket väl bli fallet från och med nästa år. Men sista ordet är ännu inte sagt om dessa förändringar vad gäller säsongsarrenden. Agrofront är inte alls nöjd med det heller.”
Om återförsäljare fortfarande vill ha lokala, högkvalitativa produkter måste de tänka på allvar. De har mer än ett kilo smör i huvudet i den här historien Christophe Vermeulen – VD Belgapom
Mellan hammare och städ
Liksom resten av förädlingsindustrin är även potatisförädlarna mellan hammare och städ, säger Belgapoms vd. ”Våra medlemmar har väldigt svårt att föra över de ökade kostnaderna för råvaror, energi, löner etc. till sina kunder. Det är en väldigt svår historia”, låter det.
Vermeulen uppmanar återförsäljare att ta sitt ansvar. "Kampanjerna med höga rabatter måste upphöra. Om de fortfarande vill ha lokala produkter av hög kvalitet måste de ompröva. Detaljhandeln har mer än ett kilo smör på huvudet i den här historien”, uttrycker han sin frustration.
Han hänvisar bland annat till en aktion av Lidl som pågår just nu. ”Lidl säljer för närvarande XXL-påsar med chipspotatis för 0.50 euro per kilo. Sorterat, tvättat och packat, det kan väl ingen tjäna några pengar på? Leverantörer pressas av detaljhandeln att delta i sådana kampanjer, annars kommer de att kastas ut.” Enligt Vermeulen finns det ett akut behov av att få ett slut på dessa orättvisa affärsmetoder.
Källa: Lantbruksverksamhet / egen rapportering