Pågående forskning vid Michigan State University (MSU) kan ha stor inverkan på hur bladgrönsaker bearbetas i USA.
Det är enligt en rapport Elliot Ryser gav till Michigan Vegetable Council i mars. Ryser är professor vid MSU:s institution för livsmedelsvetenskap och human nutrition. Han och hans kollegor arbetar på ett system för att minimera E. coli O157:H7-risker som är förknippade med färska och nyskurna bladgrönsaker.
Enligt rapporten har forskningen fyra huvudmål: 1) Att bedöma den kvantitativa överföringen av E. coli mellan bladgrönt under bearbetningsoperationer. 2) Att bedöma effektiviteten av interventionsstrategier för att förbättra säkerheten och hållbarheten för färska skurna bladgrönsaker kontaminerade med E. coli. 3) Att utveckla en matematisk riskmodell för E. coli-kontamination i samband med produktion och försäljning av bladgrönt. 4) Att sprida forskningsresultat och potentiella förvaltningsstrategier genom kommittémöten och regionala intressentmöten.
Forskningens målgrupp inkluderar grönsaksodlare, processorer, återförsäljare, utrustningsleverantörer, statliga tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, enligt rapporten.
För att uppfylla det första målet inokulerade forskarna bladgrönt med E. coli och körde dem genom en simulerad bearbetningslinje, i ett försök att upptäcka mängden E. coli som skulle överföras till utrustningen under bearbetningen.
Forskarna fann att 83 till 97 procent av E. coli-ympningen överfördes till tvättvattnet under bearbetning av lövgrönt. Efter bearbetning var E. coli-populationerna högst på rivaren och transportören, följt av ränntanken och skakbordet, enligt rapporten.
"Det är väldigt svårt att bli av med E. coli när den väl kommer i bearbetningslinjen," sa Ryser.
Forskarna tittade också på överföringen av E. coli från bearbetningsutrustning till produkt. Det är helt klart att bakterierna kan kvarstå på utrustning under bearbetning och därefter förorena stora mängder tidigare oförorenade färska bladgrönsaker, enligt rapporten.
För att uppfylla det andra målet tittar forskarna på effekten av röntgenstrålning på E. coli. Enligt rapporten publicerade FDA en regel förra året som tillåter användning av bestrålning för att pastörisera isbergssallat och spenat. Den nya regeln ger industrin en möjlighet att anta bestrålningstekniker som kan inaktivera E. coli utan att negativt påverka kvalitetsegenskaperna.
Forskarna har arbetat med Rayfresh Foods – ett Ann Arbor, Mich.-baserat företag – på röntgenstudierna, sa Ryser.
Forskningen är långt ifrån över, men enligt rapporten har röntgenstrålning flera viktiga fördelar, inklusive större effektivitet mot bakteriella livsmedelsburna patogener utan att negativt påverka produktkvaliteten och möjligheten att enkelt installeras i kommersiella anläggningar för kontinuerlig in- linjebearbetning.”
För det tredje målet konstruerades en probabilistisk modell i Excel för att ta hänsyn till korskontaminering av E. coli när förorenad sallad kommer in i bearbetningslinjen, enligt rapporten. Resultat som erhållits från modellen “antyder att de flesta provtagningsplaner inte effektivt kommer att detektera E. coli O157:H7 under produktionen. Därför, i avsaknad av ett E. coli-dödssteg, rekommenderas noggrann applicering av desinfektionsmedel på utrustningen och tvättvatten för att minska korskontaminering under bearbetning.”
Och slutligen, för att uppfylla det fjärde målet, delades preliminära forskningsdata vid ett styrkommittémöte i augusti i augusti i Columbus, Ohio, i samband med det årliga mötet för International Association for Tillsammans med Skydd. Data delades också vid mötet i Michigan Vegetable Council i mars.