I slutet av november tog Klaas Schenk in de sista 3 ha utsädespotatis. Det första året av övergången till odling på breda bäddar med droppbevattning gick annorlunda än väntat. – Problemet är att maskinen måste komma från utlandet. Där växer de 2 x 90 cm och här har du fastnat för 2 x 75 cm. Jag valde dock medvetet på 1.80 m, för då får jag plats med två droppslangar per bädd mellan tre rader potatis. Som ett resultat förlorar jag mindre mark till spår och jag inser mer marktäckare.”
Inget extra vatten behövs
Efteråt erkänner åkerbonden att han tänkt för lätt på hela anläggningen. Leveransproblem och bristande kunskap om åkerbruk hos leverantören orsakade många förseningar. Det han lyckades åstadkomma är installationen av droppslangar (diameter 22 mm, utloppspunkt var 30:e cm) vid plantering (3 cm under marken), konstruktionen av silon (900 kubikmeter vattenbuffert) och borrningen till grundvatten (på 21 m djup). I juli, senare än planerat, lades huvudröret (diameter 125 mm, total längd 500 m) i marken och droppslangar kunde anslutas. Ett infiltrationsrör för underjordisk vattenlagring har ännu inte utvecklats.
Det visade sig dock inte vara nödvändigt att förse odlingen med vatten. Schenk: ”Det var tillräckligt med fukt året runt. Vi har satt in tre Agrometius-stationer som registrerar sugtryck på 30 cm och vi har alltid hållit oss inom marginalerna. När vi kom ut var det för att det var för blött.” Odlaren rullade ihop de oanvända droppslangarna igen i slutet av september.
Systemet är inte färdigt än
Uppsamlingen av regnvatten förverkligades inte på grund av de ökade kostnaderna för PVC. Detta står på agendan för nästa vår. Sedan måste det också finnas en plan för infiltration till ett underjordiskt lager”, sa odlaren som vill göra systemet omedelbart lämpligt för uppsamling av dräneringsvatten.
Det Schenk tänker på är en komposit, justerbar dränering där odlaren har mer kontroll över jordens fuktbalans och är mindre beroende av vattenbrädan.
Planen har inarbetats i ett projekt och är berättigad till OPS-medel. ”Man kan då liksom ställa in två höjder, varvid man antingen låter den rinna av eller håller den i rotzonen. Under klusterduschar kan du leda överskottsvatten till ditt eget förråd och under torrperioder tar du in vatten.” Sådana projekt som rör vattenförvaltning inom jordbruket kan räkna med statligt stöd.
Jämförelsetester
Schenk valde relativt dyra Netafim-slangar, 1,200 XNUMX € per hektar, under antagandet att han kunde återanvända dem och därmed belasta miljön mindre. Tyvärr är detta inte möjligt. ”När man drar ut och omedelbart lindar slangarna, sprack de här och där. Sannolikt uppstod skador också av att de planterades i en gång under plantering, säger odlaren som också funderat på lösningar.
Nästa säsong vill han prova två alternativ sida vid sida. ”I ett fall väljer vi en billigare slang och går för engångsbruk med samma maskiner. Annars sätter vi in slangarna efter plantering. När vi tar bort slangarna lägger vi dem först ovanpå och rullar sedan upp dem från huvudändan."
Det är inte riktigt som han tänkt sig det, men Schenk vet att det fortfarande sker många utvecklingar inom vattningsområdet. ”När mottagning, lager och huvudledning är realiserade är grunden på plats. Vi är också öppna för nya system, anpassade rullar, bommar och robotar, det finns fortfarande mycket som kan göras.”
Tillräckligt kilo
Du hör inte Schenk klaga på avkastning och kvalitet. ”Knölarna är bra, ingen skorv eller rhizoctonia; vi har få problem med att läsa. Jag har 5% oversized och 81% bra seed i klassen 28-55. Allt som allt skördades fler ton utsädespotatis per hektar, men också 20 % mer utsädespotatis.
Häll mer genom att ge doserat vatten efter behov. Dessutom kan vinst göras på plantering. ”Den nya maskinen placerar dem mer exakt på avstånd och djup, vilket redan är en fördel.
Jag tycker att det samtidigt satte in droppslangarna var ofördelaktigt, eftersom jorden då måste packas mer. När jag sätter in dem senare håller jag matjorden mer lös. Det är bättre för tillväxten, speciellt ett år som detta med kyla och för mycket regn efter plantering.” Potatisen kommer att placeras 12 och 15 cm under marken nästa år igen. Slutligen kan den genomsnittliga kg skörden ökas om skörden sker under bättre förhållanden. Nu blev det enligt Schenk ett relativt stort antal potatis kvar på marken i november.
Skördare medföljer ej
Utsädespotatisen skulle först skördas ovanpå och sedan laddas. Schenk hade köpt en skördemaskin för detta, men den levererades inte, inte 1 september, inte 1 oktober och då inte alls. – Problemet är att maskinen måste komma från utlandet. Där växer de 2 x 90 cm och här har du fastnat för 2 x 75 cm. Jag valde dock medvetet på 1.80 m, för då får jag plats med två droppslangar per bädd mellan tre rader potatis. Som ett resultat tappar jag mindre mark på sporer och jag inser mer marktäckare.”
I mitten av oktober kom en maskin från Tyskland som var tvungen att skörda potatisen ovanpå. Bunkerskördaren lånades av en kollega för skopa. De sista 3 ha lastades den 24 november under dåliga väderförhållanden.
Schenk är inte avskräckt. Maskinen kommer att finnas där nästa år. Tillräckligt stor för att bearbeta hela jordlagret under skörden och kan sedan användas för lastning i lådan.
Maskin från Tyskland
Som ett alternativ kom i mitten av oktober en maskin från Tyskland för att skörda potatisen ovanpå. Bunkerskördaren lånades av en kollega för skopa. De sista 3 (av de 8) ha röjdes i slutet av november under dåliga väderförhållanden.
Schenk är inte avskräckt. Maskinen kommer att finnas där nästa år. Tillräckligt stor för att bearbeta hela jordlagret vid skörd och kan sedan användas för skörd direkt i lådan.
När han ser tillbaka, kallar han odlingen på bäddar på 1.80 ma för framgång. Nu när han är på läsbandet kan han se detta. ”Knölarna är bra, ingen skorv eller rhizoctonia; vi har få problem med att läsa. Jag har 5 % överdimensionerad och 81 % bra utsädespotatis i klassen 28-55.” Sammantaget har utsädespotatisodlaren skördat fler ton per ha. Han har satt 20 % mer sättpotatis. "Maskinen placerar dem bättre på avstånd, vilket är en fördel."
Droppslang används ej
Droppbevattningen har inte varit i drift. "Naturen har gjort det jag tänkt mig. Det har varit konstant fuktigt, ibland till och med för blött”, säger Schenk. Markfuktighet och sugtryck övervakades med Vantage Agrometius-utrustning. För att ge vatten till odlingen hade Schenk borrat efter grundvatten på 21 m och en silo på 900 kubikmeter stod klar.
Ett 500 meter långt tillförselrör kopplades till 11 km droppslang som han redan installerat under jord under plantering. I slutet av september togs droppslangarna bort oanvända. – Vi har lärt oss, säger Schenk. Jag är för återanvändning, så jag valde också dyrare Netafim-slangar, men när vi tar bort dem som vi gjorde skadar de fortfarande. Nästa år kommer vi att sätta upp olika tester med detta.”
Som åkerbrukare är Klaas Schenk specialiserad på odling av certifierad högkvalitativ utsädespotatis. Hans fokus ligger på det. I våras meddelade han att han ville få ut det mesta av grödan med droppbevattning, alltså 15 knölar per planta, inte för grova och inte för små.
Kombinationen med odling på breda bäddar skulle bidra till att göra denna kursändring lönsam. Han delade 12 ha i sektioner om 1 till 2 ha, med en så homogen jordsammansättning som möjligt, för att förse dessa med vatten separat. Odlingen på breda bäddar gick bra, men vattning behövdes inte denna säsong. Naturen gjorde sitt jobb.
Mer data önskvärt
- Från Wageningen UR stödde experten Jits Riepma Schenk i förberedelsefasen, men han kunde inte övervaka odlaren på grund av byte av position. Schenk säger att det första året skulle ägnas åt att samla in data för tillväxt- och vattningsmodellen. Han installerade tre Vantage Agrometius-stationer (sugtryck, andel markfuktighet och temperatur) och placerade även Farm 2021-sensorer (sugtryck). Men uppgifterna för den senare lästes inte, eftersom kontot inte skapades korrekt. Nästa år kommer han att använda samma setup och kommer att vilja jämföra uppgifterna.
- Den rekommenderade vattningen är anpassad till jordens sammansättning. Utgångspunkten var att bevattna två timmar per sektion och dag, varvid ett utsläpp på 2.4 mm uppnåddes. Men eftersom det inte gavs vatten i år gjorde naturen sitt, det finns inga uppgifter om vattningens effekt på markfuktigheten per jordtyp. Än mindre på effekten på knöl- och grödans utveckling, även om detta fortfarande är svårt att avgöra.
Nytt nästa år är bidraget från AguroTech. Denna leverantör kommer att realisera en automatisk koppling till WATBAL-modellen. WATBAL-modellen står för vattenbalans och ger insikt i fuktbalansen genom att använda grödans avdunstning, grundvattennivån och väderprognoser.