Det första storskaliga jordbruksprojektet tar form på ett fält på 15 hektar i Lelystad. På denna tomt kommer WUR att undersöka förhållandet mellan trädrader och häckar och olika åkermarker. Enligt WUR har agroforestry potential att samtidigt bidra till olika miljö-, jordbruks- och ekonomiska aspekter.
Med plantering av de första träden och häckarna på en 15 hektar stor tomt i Lelystad har Wageningen University & Research (WUR) lanserat den första storskaliga tvärvetenskapliga forskningsanläggningen för skogsbruk. Olika trädslag och häckar planteras i Lelystad i kombination med årligen växande årliga grödor som potatis, spannmål och kål. Forskningsanläggningen finns på affärsenheten Open Crops.
Experimentell grund
”Agroforestry-projektet har pågått i Nederländerna i flera år. Olika personer och byråer har börjat arbeta med det på experimentell basis. Nu tar vi det i större skala och vetenskapligt. För detta ändamål har vi nu en tomt på 15 hektar. Vi kommer att odla olika grödor organiskt i en rotation av en av åtta. På detta sätt kan vi registrera effekterna på de olika grödorna. Vi kommer säkert att odla grödor på detta sätt på dessa 15 hektar de närmaste 10 till 15 åren. ”Det säger projektledare Maureen Schoutsen från WUR.
Jordbrukssystem
Lantbruksskog är ett jordbrukssystem där träd och vedartade (fleråriga) grödor kombineras med jord- eller grönsaksodling (årliga grödor) eller boskap på en tomt. Genom att kombinera dessa grödor kan motståndskraften i hela jordbrukssystemet ökas. Jordbruksskog kallas alltmer en hållbar och innovativ jordbruksform. Enligt WUR har jordbruksskog potential att bidra till: produktion av mat, djurfoder och biomassa, effektiv användning av ekologiska resurser, koldioxidutsläpp, förstärkning av jord- och jordbrukets motståndskraft ovan och under jord, ökad biologisk mångfald, skydd för boskap , ekonomisk motståndskraft hos jordbruksföretaget genom att sprida risker och erbjuda ett rekreationslandskap.
Begränsad kunskap om blandade grödor
Enligt WUR har blandade grödor potential att prestera bättre ekonomiskt och ekologiskt än monokulturer. Men det finns fortfarande otillräcklig kunskap och erfarenhet inom det specifika området blandad odling av trägrödor med årliga åkermarker och grönsaker. WUR-forskarna vill hitta svar på frågor som: Vad ger jordbruksskog till produktion och markfruktbarhet? Påverkar det motståndskraft och sjukdom och skadedjurstryck? Hur kan du integrera natur och biologisk mångfald i lönsam affärsverksamhet? Vilka möjligheter och hinder finns det för denna typ av kombinationer? Anläggningen kommer att vara utrustad med sensorer för att samla in data om (mikro) klimat, vind (hastighet) och markförhållanden (marktemperatur och fukt).
positiva effekter
De förväntade positiva effekterna på jordbruksgrödor beror på mindre skador från skadedjur och sjukdomar, ett bättre mikroklimat och bättre markkvalitet för grödotillväxt. Enligt WUR kan lanodling betraktas som en form av remsodling. Den nuvarande forskningen om remsodling med årliga grödor antyder en minskning av sjukdomar och skadedjurstryck med 20-75 procent. En metaanalys av skadedjur i lanodling som publicerades tidigare av WUR visar att det i genomsnitt finns 24 procent fler naturliga fiender och 25 procent färre arter av leddjur.
Negativa effekter
Jordbruksskogens negativa effekter på jordbruksgrödor orsakas till exempel av konkurrens om ljus, vatten och näringsämnen. I de flesta fall leder detta till en minskning av avkastningen nära trädremsorna. Avkastningen är i allmänhet högre på ett större avstånd från träden än i ett öppet fält. Detta beror på ett bättre mikroklimat. Effekter som högre temperatur, ökad markfuktighet på grund av lägre avdunstning och minskad skada på grödor från vind och värme är ansvariga för detta. En sammanfattande studie av jordbruksskogssystem med korn, majs och soja visar en förväntad negativ effekt på grödavkastningen bredvid trädremsor. Denna effekt spelar upp till ett avstånd på cirka 1.6 gånger trädets höjd. Detta motsvarar i genomsnitt 30 procent mindre skördavkastning på denna del av tomten.
Potens
Enligt ett WUR-faktablad har agroforestry potential att uppnå avkastningsökningar i jordbruksgrödor och eventuellt även i trägrödor. Detta på villkoret för ett väldesignat system där mycket uppmärksamhet ägnas gröda växelverkan. Valet av träartade sorter, radavstånd och planttäthet avgör om systemet fungerar bra. Utöver dessa aspekter måste man i förväg noga överväga de ekonomiska konsekvenserna för balans i byggplanen och möjligheterna att marknadsföra trädfrukter och bearbetade produkter. Med den vidare utvecklingen av intäktsmodeller kan agroforestry bli en intressant ekonomisk aktivitet för jordbruksföretagare. Dessutom, om ekonomiska fördelar tillhandahålls för sociala tjänster, såsom koldioxidbindning och biologisk mångfald.